fredag 28 november 2014

Svenska Hollywoodfruar avsnitt 9

Kamran överraskar Maria med att bjuda ut henne på dejt för att vårda relationen. För de verkar ha haft en lite jobbig period där hemma med husrenoverandet och Maria måste nu till och med damma inne i sin fina garderob. Men till slut verkar alltså renoveringen vara färdig och nu ska då också relationen ”oljas”. Och hon är jätteglad att hon har hittat en man som Kamran, som är precis som hon själv förutom då att han är man. Ja, är det inte allas vår dröm. Och iväg åker de i sin tjusiga cabriolet till en tjusig restaurang där de äter en tjusig middag och diskuterar igenom allt de behöver diskutera igenom typ att de har varit hemska föräldrar till Nicholas. Men nu är det slut på det också, för nu har ju Kamran och Nicholas haft sitt viktiga samtal, så allt är på bana och från och med nu ska alla dörrar i huset vara öppna jämt och framför allt när flickvännen är på besök.

Gunilla åker och tittar på brudklänningar igen och har i alla fall vett den här gången att gå in i en affär som säljer en typ av klänningar som hon gillar, lite så där Disney-prinsessaktiga. Fast vita så klart. Jag har ju inte tidigare fattat varför det är så himla viktigt med klänningen innan hon ens har någon karl att gifta sig med. Men nu äntligen förstår jag. Allt handlar ju om pilotavsnittet så klart. Där ska vi få se ett klipp med Gunilla i sin klänning, lyckligt leende i kyrkdörren, och då ska vi tro att detta är ett klipp från självaste bröllopet och inse att vi bara absolut måste se hela serien. Och dessutom i detta pilotavsnitt ska vi då, som det verkar, först få se hur hon dejtar ”the bad guy”, det vill säga skådespelaren Jarret som i verkligheten är jättesnäll (och alltså egentligen en good guy), och sedan ”they good guy”, som gissningsvis är lika med mediemogulen från Peking/Shanghai som satt och hade det så mysigt i soffan ihop med Gunillas mamma (precis sådär som alla snälla killar gör.) Ja, allting börjar klarna, så tack och lov att hon äntligen nu till slut hittar en klänning som hon vill ha.

Sedan har Gunilla äntligen också lyckats hitta en person som fortsätter jobba hos henne avsnitt efter avsnitt, utan att behöva bli utsparkad. Det handlar om Gunillas sminkör Alex, den brunögda killen som ofta bär kjol, och som numera får hänga med överallt. Han verkar ha fattat att det bara handlar om att hålla en extremt låg profil och hålla med om precis allt som Gunilla säger (uhum.. yeah… awesome…). Till exempel får han följa med till kyrkan på påskdagen. Erika ska ju sjunga och Gunilla drar dit med en hel klan med folk, så förutom mamman och Alex även Erikas pianist, sångcoach och så några människor till som vi tittare inte har sett innan. (Har hon kanske vänner trots allt?) Gunilla är riktigt i sitt esse eftersom påskdagen är en så fantastisk och lycklig dag på grund av att Jesus då uppstod från de döda. (Och jag håller med om att det är betydligt roligare i USA där man lägger tonvikten på själva uppståndelsen än som här i Sverige där det framför allt är Långfredagen med Jesu lidande och korsfästelsen och allt elände som står i fokus. I den mån man nu går i kyrkan, vilket de flesta svenskar ju ändå inte gör.) Och Erika sjunger så vackert och Gunilla, iklädd någon slags ljusblått nattlinne, bryter ut i floder av tårar. Och en stund senare höjs stämningen ytterligare och alla dansar lyckligt omkring, klappar händer och släpper upp färgglada ballonger i taket. Party party!

Åsa har beställt specialmat till hunden Sigfrid, som ju inte vill äta. Så nu ska han få ”hundvinklad människomat” istället, och den levereras förstås direkt hem till dörren. Tyvärr är den dock frusen och måste tinas upp. Usch så jobbigt! Det är över huvud taget synd om Åsa, som ju får bo ”ensam på en bergstopp i Hollywood”. Ja, det är inte många som skulle klara av detta. Tur att hon är så tapper. Och för att trösta sig själv, eller kanske för att bli extra fin till den årliga pressfotograferingen med övriga fruar som snart ska äga rum, går hon till en skönhetssalong för en ”vampire facelift” . Detta går ut på att tappa ut Åsas eget blod i ett litet rör och sedan injicera plasma, med totalt 14 sprutor, tillbaka in i Åsas ansikte. Och detta är alltså det allra senaste inom skönhetsvården och kostar motsvarande 20.000 kr. Bra tips för den som vill bli lite julfin! Samtidigt har hon kvar det där svarta märket på hakan, som man hela tiden sitter och undrar vad det är. Det liknar malignt melanom faktiskt, så varför inte satsa på att ta bort detta istället för att göra den här tydligen rätt så obehagliga vampyrbehandlingen? För Åsa ÄR ju faktiskt redan slät i ansiktet. Om det nu beror på allt botox eller helt enkelt på att hon är en rätt så fräsch kvinna, som ännu inte hunnit bli alltför lastgammal, vem vet.

Och Britt Ekland drar iväg till röda mattan med dottern Victoria och journalisten Elisabeth. Det är modevisning med Sue Wong och fotograferna kryllar omkring och Victoria och Elisabeth är båda rätt så imponerade av allting och framför allt av Britt, som är så professionell. Fast Britt säger till kameran att det var en ovanligt kort röd matta den här gången. Bättre med filmpremiärer, det är de som har högst status. Fast, säger hon också, ”storleken spelar ingen roll, utan det som spelar roll är vad man får ut av det”, vilket så klart är tillämpbart även inom andra områden… Klokt sagt!

Ja, det drar som sagt ihop sig till pressfotografering. Åsa får då den briljanta idén att bara lite snabbt svänga inom Puma Swede, kompisen som jobbar som porrskådespelerska, för att ta några foton, där Puma med bara bröst hänger över Åsa i lite olika vinklar, och sedan skicka detta foto till Gunilla. Bra plan? Ja, Åsa ångrar sig inte, säger hon efteråt, men erkänner samtidigt att hon känner sig alldeles skakig och chockad. Till och med så chockad att hon genast måste åka hem till Britt. Men först får hon med sig Pumas bok. Jo, för Puma har minsann redan föregått Gunilla och skrivit sin självbiografi (som jag inte vet vad den heter, men kanske ”The Puma”…).  Och denna bok signerar hon nu så gentilt och skickar med Åsa som en liten gåva till Gunilla herself.

Gunilla sitter på skönhetssalongen när hon tar emot Åsas foto. Istället för de sedvanliga spolarna har hon idag fått håret uppvirat till små, små snurrar runt hela huvudet, fästat med hårnålar. Lite snyggare så, i synnerhet som hon redan hunnit bli sminkad, för Gunilla är verkligen ingen hit utan smink. Och precis som väntat levererar hon genast enligt allas våra förväntningar med en massa teatraliska uttryck som ”Ve dessa människor!” och ”Pornografi är Satans verk” och ”Man måste välja om man är för eller emot Satan”. Och med tanke på den hatiska glöd vi ser i Gunillas blick så lär nog Satan få passa sig…

Så Åsa drar in hos Britt med sitt smink- och frisörteam. Britt, däremot, är en kvinna som reder sig själv. Hon kan det här med sminkning och anser att det blir både snyggare och går snabbare när det är hon själv som gör det. Smart drag faktiskt, för det verkar ju mest väldigt jobbigt att ständigt ha en sminkör som håller på och donar en i ansiktet. Britt fnittrar förtjust åt Åsas djärva tilltag och självklart inser båda donnorna att detta är en bomb som snart kommer att brisera, eftersom Gunilla Gorilla Persson (som Åsa döpt henne till – inte jag) kommer att bli galen.

Så ska då pressfotograferingen starta och ingen Gunilla dyker förstås upp, eftersom Gunilla alltid är försenad. Sist var hon två timmar sen. Maria vill inte ha bråk och försöker därför lugna ner stämningen. Till kameran säger hon att hon är van vid det här laget. Förmodligen är det den bästa reaktionen, för om man väljer att inte hetsa upp sig och gå i strid med Gunilla, så har ju Gunilla igen anledning att bråka. Även om hon märkligt nog alltid gör det ändå. Det blir som norska Siv sa förra säsongen att ”Gunilla bråkar med sig själv”. Men Britt och Åsa är mindre fredligt inställda och Britt påpekar som vanligt hur oprofessionellt Gunillas beteende är. Vilket hon ju faktiskt har en poäng i. Den stackars fotografen går omkring och suckar och säger att han pratade ju med Gunilla tidigare och hon lovade ju att komma i tid den här gången. Och när han nu ringer så svarar hon inte och hennes röstbrevlåda är full och kan inte ta emot fler meddelanden. Också oprofessionellt enligt Britt, som tror att Gunilla inte ens har betalat sina räkningar och att det är därför det är stopp i brevlådan.


Under tiden sitter Gunilla kvar på skönhetssalongen och deklarerar att hon INTE tänker låta sig fotograferas ihop med de andra fruarna. Ja, vi får väl se. Vi vet i alla fall redan att hon kommer att anlända dit till slut i alla fall. För övrigt kan detta problem med Gunillas ständiga förseningar till pressfotograferingarna lösas väldigt lätt: Säg en tid till Gunilla. Säg en annan tid, två timmar senare, till de andra. Och säg sedan, för säkerhets skull, ytterligare en tid till Maria som ligger en halvtimme före den tiden som Britt och Åsa får. Då kommer alla samtidigt. Problem solved! Annars skulle ju även TV3 kunna hålla inne en del av ersättningen till Gunilla eftersom Gunilla faktiskt inte sköter sitt jobb. Och varför inte hota med uppsägning av samma anledning om hon fortsätter missköta sina åtaganden? För det absolut sista Gunilla vill i det här livet, är att utgå ur serien, det kan TV3 känna sig 200% säkra på. Däremot finns en risk att Britt Ekland kanske tröttnar och hoppar av, för hon behöver inte Svenska Hollywoodfruar. Och det vore ju tråkigt! Så tänk på det TV3 och reta inte upp allas vår Bond-brud för mycket. Spännande upplösning i nästa avsnitt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar