söndag 27 november 2016

Svenska Hollywoodfruar säs 10 avsn 9

Idag halkar Sofies gloria lite på sned. Istället för att rädda hemlösa hundar och katter sticker hon nämligen iväg till sin kompis, bilhandlaren Nick, och provkör en röd Porsche, som hon känner att hon bara måste ha. Nej, inte så ädelt precis. Tänk vad en Porsche kostar och hur väl de pengarna hade behövts på något rescue center... Samtidigt passar hon på att köra en liten dejting-PR-kupp för Nick, som är den ende i hennes bekantskapskrets som fortfarande är singel. Nick, som är fransman ursprungligen men fullständigt amerikaniserad, är en rätt snygg kille i mörk hästsvans, ca 40 år. Han vill ha tag på en svensk tjej som ska vara modellsnygg men med kurvor, rolig, smart samt även snäll och rar. Så stämmer man in på denna beskrivning så är det alltså bara att höra av sig till Sofie, så kan man få börja dejta Nick! 

Därefter håller Sofie en "playdate" hemma i sitt hus för kompisen Liz och hennes dotter Sienna. Sofie är förstås duktig och lagar maten själv, till skillnad från Åsa då, ju som knappt kunde steka sig ett ägg. Så inget tjänstefolk behöver stå och göra detta. Däremot sitter det tjänstefolk med vid lunchbordet sedan och matar ett av barnen, en latinokvinna som inte blir presenterad, utan ignorerad av såväl de två playdejtande damerna som av TV3. Jag gissar att hon hade blivit presenterad om hon varit svenska, typ "det här är vår barnflicka Clara." Och hemhjälpen Adriana har vi inte sett röken av på flera avsnitt nu. Hur gick det med hennes anställning egentligen, jobbar hon kvar och stökar ner i skafferiet varje dag eller har hon fått sluta? Är den här andra kvinnan kanske hennes ersättare? Men som vanligt gillar vi ju att det är lite hemlighetsfullt, så vi får gissa själva. Sedan kommer plötsligt Sofies man Erik hem och börjar kasta vattenballonger med färg och alla skriker och skrattar och tycker det är jätteroligt. 
Jättekul playdate hemma hos Sofie.

Hemma hos Maria ska dottern Hanna komma på middag tillsammans med pojkvännen Austen, så Maria håller på för fullt med dukningen och berättar att hon numera blivit en "blåvattensmänniska", vilket alltså innebär att hon dukar i blått. Kamran står bredvid och grillar och tycker det är synd att han inte är hemma så ofta den här tiden på dagen för han missar ju så mycket. "Ja, du missar alldeles för mycket", håller Maria med om. "I want a divorce!" Varpå stackars Kamran nästan hoppar högt av förskräckelse. Men som tur väl är så skämtar ju bara Maria så klart. Hon har riktigt längtat efter att få testa att säga just de här orden, bara för att överraska, bara för att det verkar så kul. Ja, det var väl ett roligt litet skämt! Och vinprovning ska det också bli. Dottern Sara kan få vara med på ett hörn och vara sommelier, för hon kan ändå inte få vara med vid bordet och äta eftersom det fattas en stol i kollektionen (som alltså har matbord och bara fyra stolar i samma stil - tough luck Sara, men sommelier är ju också rätt kul att få vara). Så dyker Hanna och Austen upp och Maria förklarar att Sara ska få vara sommelåj. "Sommelier", rättar Austen som vet bättre och Maria nickar instämmande. Och allt avlöper ganska väl. Mara sätter tänderna i middagen först av alla och utbrister att det var jättegott. " Ahhh, this is gooood!" Just så som värdinnor inte förväntas göra, konstaterar Hanna. Men det gör förstås ingenting för det är ju det som är den stora charmen med Maria, att hon säger precis vad som helst. Det tycker Austen också. 
Hanna och Austen ska äta middag hos Maria och Kamran.

Och inte ett avsnitt utan Maria Montazamis heminredningsprojekt givetvis. Idag kommer nämligen eldstadskillen! Och här monteras in eldstäder i flera rum. Maria och Kamran går omkring i de olika rummen och inspekterar och för det mesta blir de totalt hänförda, men i sovrummet blir de tyvärr besvikna, så det måste så klart rättas till. Och Maria ser fram emot hur hon och Kamran ska "mopsa omkring i vita morgonrockar från eldstad till eldstad och mysa med varandra". Ja, visst låter det helt underbart. Vi instämmer med Maria: Fram med mer öppna spisar och romantik.

Och så får vi även en liten föreläsning i hur Maria tar emot sina gäster och vilka dryckesstationer som finns i huset. Ingen gäst ska nämligen hinna gå mer än tre meter in i huset innan de blir erbjudna en drink. Där står ett rullbord redo med lämplig alkoholförtäring. Och sedan finns där även ett "vattenhål" i köket med en stor ta-själv-vattenbehållare som alla tydligen går omkring och dricker ifrån dagarna i ända "för det är ju så roligt". Och Maria förmanar oss alla att inte dricka från sportflaskor för då kan man få en konstig och framskjuten mun och dessutom med rynkor på toppen. Nej, det låter ju inte särskilt trevligt, sportflaskor får vi nog sluta med. Totalt antal dryckesstationer i huset är 7-8 stycken och snart kommer vi till kaffestationen där det även finns god choklad i en skål. Och så finns där ytterligare en alkoholstation med viner plus att de har invigt ett helt nytt "vinrum". Wow! Det känns verkligen som om man skulle ha fullt upp ifall man besökte familjen Montazami. Hoppas de har många toaletter också till hands. 

Elena på sitt håll är istället ute och shoppar. Hon har åkt iväg till någon lite butik där hon kollar på dödskallar och andra udda prylar i förhoppningen att hitta något cool att ha på sig på Coachella-festivalen. Men hon hittar visst inte så mycket, så inte särskilt mycket action där, gäsp gäsp!

Desto mera action är det för Gunilla. Vi återvänder till Santa Barbara och hennes och Erikas ridäventyr. För nu är det dagen efter och den vana ryttarinnan Gunilla har ont precis överallt och träningsvärk så hon knappt kan gå, medan nybörjaren Erika inte har ont  någonstans alls. Men strunt i att det gör ont, för det här var ju verkligen ett minne för livet, tycker Gunilla, som ju dessutom har blivit lite kär i rangern Rick, han som ledde hennes häst. Så idag springer hon iväg och hämtar honom så han får lyfta ner hennes resväska i bagaget på bilen. Vilket han så klart gör, gentleman som han ju är. Skulle ju bara fattas att Gunilla och Erika packade in den själva, små svaga kvinnor som de ju är. Och sedan får Erika ta foto på Gunilla och Rick ur alla möjliga vinklar. Gunilla sammanfattar alltihop med att ridturen var "både skräckinjagande och farlig, men vi klarade den med perfektion". Jajamän! 

Hemma igen bestämmer de sig för att plocka ner det stora familjeporträttet från väggen, det som föreställer Gunilla, Erika och Gunillas dementa mamma Inez och som det var sådant ståhej kring för några säsonger sedan när det skulle målas. Men nu ska det alltså väck och det verkar som att det är Erika som driver på detta. Gunilla hade förstås tänkt sig en stor ceremoni kring själva nedtagandet av denna tavla, men Erika bara plockar ner den. Så snopet. Och upp ska fyra tavlor med foton på Erika och de två katterna Tusse och Lulle. Heja Erika, för det blev ju faktiskt mycket bättre så! Även om Gunilla sedan går och spikar dit en femte tavla som inte alls passar in och på ett konstigt ställe dessutom lite nedanför de andra. Tur att Erika har lite bättre öga för inredning (även om naturligtvis inte Gunilla fattar detta) och kan sätta stopp för det. 

Och fortsatt action blir det, för nu ska Erikas nya hoverboard testas, den som hon har tjatat sig till mot Gunillas vilja. Gunilla är så klart livrädd och har "visioner om hemska saker som kan hända". Och tänk - de händer också! Fast inte när Erika åker. Hon hoppar coolt upp på sin hoverboard och far iväg både upp och ner längs med gatan. Men sedan ska ju Gunilla prova och tror att hon ska kunna stå stilla på den utan att åka någonstans, vilket så klart inte går utan hon far i backen och slår i huvudet för självklart har hon ju ingen hjälm och naturligtvis inte heller några lämpliga kläder utan en liten svart, kortkort klänning så det är väl egentligen tur att hon inte skrapar upp hela kroppen dessutom. Men huvudet skadar hon rejält verkar det åtminstone som, eftersom hon hela tiden jämrar sig och skriker på Erika att hon ska ringa ambulansen. Ja, det verkar nästan som om hon är döende. Så spännande! Vilken cliffhanger! Vi kan knappt bärga oss nu tills på tisdag.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar